veckan i stavanger

kom hem från stavanger runt 4. veckan har varit galet intensiv men helt otroligt lärorik. ca 12 timmar per dag har vi jobbat. träffat otroligt engagerade och inspirerande människor. haft sjukt intressanta föreläsningar. gått i fält. haft coaching/rollspel. vi har hunnit med det mesta.

coachingen/rollspelen är det alla fasar lite över. men det är något alla säljare måste gå igenom i början. har ju haft en massa här hemma i bergen tidigare, men då har det varit max 2 personer som varit med. i veckan däremot har det varit ca. 5-10 st som suttit och lyssnat och antecknat vid varje tillfälle. utöver en del utav de som är "nya" sitter raymond, trond och mats och granskar en. och de säger verkligen precis allting de tycker och tänker och bankar in i huvudet det man missar eller det man ska lägga fram på ett annat sett osv. det enda jag har att säga om coaching är att det är så sjukt lärorikt, speciellt när man har proffs som sitter med och man utvecklas något helt galet efter varje gång man har det. visst att man är lite nervös, men vem skulle inte vara det? det mest intressanta var när vi skulle sälja till trond. men det gick faktist riktigt bra och efter varje gång man genomfört en "salgs-konversation" och fått tilbakameldingen känner man sig som en bättre säljare. nu mera kommer allt automatiskt när jag möter en kund, det känns så naturligt, det spelar ingen roll om det är en 25 årig kille, en person som sagt nej 5 gånger tidigare till vårat tillbud eller en 80 årig tant. man lär sig hur man ska anpassa sig/vad man ska lägga tyngd på hos de olika kunderna.

jag har haft en helt fantastisk vecka, visst att man varit trött och sliten, men jag är nöjd över min prestation.
i torsdags var vi på vikingstadion och dagen på "kontoret" avslutades med att alla fick gå in en och en till raymond och trond och värdera veckan och höra på vad de tror om ens framtid i företaget; om jag kämpar vidare som jag gjort hitills kommer jag ha möjlighet att få fast ansättelse och att veta att man är den enda de sagt detta till är helt galet stort. 
när jag ringde till mamma efteråt började jag gråta. det finns inte ord att förklara känslan när jag hörde de säga det.

när jag började på detta jobbet för ca. 6 veckor sedan visste jag knappt vad jag gett mig in på, nu är detta min framtid, jag älskar det och jag ska fan bli bäst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0